Emma Persson från SBAB skriver om bostadsmarknaden i Lindorffanalysen.

Emma Persson Boendeekonom på SBAB, om kopplingen mellan bostadspriser och konsumtion

Emma Persson, Boendeekonom på SBAB är vår gästkrönikör. I senaste utgåvan av Lindorffanalysen skriver hon om hur bostadsmarknadens utveckling hänger samman med konsumtionen och i förlängningen den samhällsekonomiska utvecklingen.

Intresset för den svenska bostadsmarknaden är alltid stort och just nu är det extra stort. Efter åratal av kraftigt stigande priser förefaller trenden nu vara bruten. Att följa bostadsmarknaden är intressant, inte bara för de hushåll som vill veta hur fastighetspriserna eller räntorna utvecklas, utan också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Utvecklingen på bostadsmarknaden spelar nämligen en stor roll i den ekonomiska utvecklingen. Och historiskt har den ofta spelat en stor roll i ekonomiska kriser.

Det handlar till stor del om att hushållens benägenhet att konsumera har en stor påverkan på den ekonomiska tillväxten. Svenska hushåll har de senaste åren kunnat dra fördel av en stark arbetsmarknad, högre disponibel inkomst, sjunkande räntor och stigande bostadspriser. De har också ökat sitt konto- och aktiesparande och sett sina fastighetstillgångar öka i värde. Stigande konsumtion har också haft en positiv påverkan på svensk tillväxt de senaste åren.

Många bolånetagare, särskilt nya men också befintliga, har en relativt hög skuldsättning i förhållande till inkomst

Parallellt med detta har dock hushållens skuldsättning ökat. Många bolånetagare, särskilt nya men också befintliga, har en relativt hög skuldsättning i förhållande till inkomst. Dessa hushåll är extra känsliga för räntehöjningar och nedgångar i bostadspriserna och minskar sin konsumtion mer än andra om detta inträffar. Finansinspektionens stresstester av bolåneportföljen visar visserligen att de flesta hushåll har en ganska bra motståndskraft mot olika typer av störningar. Och även om det finns ett antal internationella studier som visar på hur mycket hushållen skulle minska sin konsumtion om något inträffade, är det svårt att veta exakt. När det är människor det handlar om är det är svårt att utvärdera exakt hur stor den psykologiska och faktiska effekten blir av olika makroekonomiska störningar. Och därmed hur mycket konsumtionen skulle påverkas om hushållen blir nervösa och ser sina marginaler i hushållsekonomin krympa.

Brist på buffert utgör en risk

Ett sparande kan hjälpa hushållet att göra övergången till ett högre ränteläge smidigare, men även om sparandet ökat generellt de senaste åren förefaller det vara ganska ojämnt fördelat. Enligt Lindorffs undersökning Betalningsindikatorn från november 2017 skulle en oväntad utgift på 15 000 kr innebära en utmaning för vart fjärde hushåll. Och även om inte alla i den undersökningen har bolån, visar det att det finns hushåll där kontantmarginalerna är mycket små.

Ett fall i bostadspriserna och på börsen, särskilt i samband med en ränteuppgång, riskerar att få många hushåll att dra åt svångremmen så pass att det kan få en stor effekt på hela den svenska ekonomin.

För de hushåll som är högt skuldsatta och har ett lågt sparande blir känsligheten än större. Ett fall i bostadspriserna och på börsen, särskilt i samband med en ränteuppgång, riskerar att få många hushåll att dra åt svångremmen så pass att det kan få en stor effekt på hela den svenska ekonomin.

En undersökning som SBAB nyligen gjort visar att en majoritet av bolånetagarna, 52 procent, inte gjort en budget för sin privatekonomi under de senaste åren. Därmed är det många som inte ens har en uppfattning om hur en räntehöjning påverkar dem. Något de borde ha bättre koll på – inte bara för sin egen, utan även för samhällsekonomins skull.

 

Emma Persson, SBAB

Emma Persson, Boendeekonom SBAB

Lindorffanalysen #1 2018. Ladda ner gratis!

Hela artikeln och annat intressant material finns i senaste numret av Lindorffanalysen.

Ladda ner Lindorffanalysen här!